onsdag 30 juli 2008

Vart tog semestern vägen?

Jaha, då har jag avverkat 4 av mina 5 semesterveckor - men vart tog de vägen egentligen?
Jag och Peter skulle äntligen ha hela 3 veckor ledigt tillsammans men jag såg knappt röken av honom. Det enda jag såg var dammet från det stora berg av byasten (6000st) som kom levererat ända från andra sidan sundet.
Peter påbörjade nämligen ett nytt projekt; stenläggning - ett nödvändigt ont! Han kom hem med den ena maskinen efter den andra, efter det kom en lastbil med 17 ton! stenmjöl, sedan påbörjades allt underarbete vilket inte gjordes i en handvändning inte.
Peter envisas ju också med att göra allting själv, då får man räkna med att allt tar lite längre tid. Men Rom byggdes ju inte på en dag.
Hade jag fått bestämma hade vi istället anlitat någon att göra jobbet, helst igår!
Men till slut tog ryggen ut sin rätt och då ringde han upp sin snälla bror i Danmark som gärna kom och hjälpte till när det var dax att påbörja stenläggningen i carporten. Det blev många öl mellan varven, inte den bästa kombination kanske men vad ska man säga; de är ju danskar! ;) Under tiden avnjöt jag lite vin sittandes bredvid med telefonen tryckt mot örat och kollade samtidigt in att allt gick rätt till. Det måste ha varit en syn för grannarna det!
På tal om det så har det passerat grannar titt som tätt, vissa som man aldrig ens har sett förut. De verkar dras till hemmabyggen som flugor till en sockerbit. Och de fällde en och annan kommentar som; 'Nu börjar det likna något, det ser bra ut - kämpa på!' Jag fick bita mig i tungan för att inte slänga ur mig; 'Ja, du skulle bara veta hur jag har haft det'!



Resultatet blev i alla fall jätte bra och det är nu första gången som vi kan köra in åtminstone den ena bilen i carporten som han byggde för x antal månader sedan ;) Nu är det 'bara' framsidan kvar men först får (vi) han samla nya krafter.



Så jag har mer eller mindre varit ensamstående 2-barns mamma i 3v. Nog för att ungar är härliga men de kan vara väldigt påfrestande också.. Jag tror att vi har besökt varenda lekland, lekplats och badplats man kan tänka sig. T.o.m ankorna nere i Höörs damm har tröttnat på oss!
Det ska bli skönt när dagis öppnar igen och de
fasta rutinerna kommer tillbaka! Nästa vecka ska jag som sagt börja jobba igen men det blir nog mer som semester för min del i alla fall *haha*



Något som jag verkligen ser fram emot är Peters och min lilla resa som vi ska göra på tu man hand för att fira min 30-års dag. I slutet av augusti bär det av till Prag som är romantiskt och vackert så det förslår. Vi ska sjunka in i den avslappnade atmosfären i Gamla stans romantiska gränder, äta och dricka billigt samt bara roa oss :)



Mormor ska tillbringa 4 dagar med våra små huliganer i en liten stuga på Österlen - jag säger bara 'Lycka Till'! ;)
Det blir i alla fall ingen semester för hennes del!


Attans, vår centraldammsugare har gått sönder och jag är nästintill förkrossad! För är det något som jag är manisk med så är det att dammsuga och jag gör det minst 1 gång varje dag! Jo, det är faktiskt sant. Och det bekommer mig inte det minsta, det faller sig nästan lika naturligt för mig som att borsta tänderna. Om det beror på att jag är uppväxt med en mamma som är pedant ut i fingerspetsarna låter jag vara osagt. Hon strök nämligen t.o.m mina underkläder när jag gick i skolan :-0 (Förlåt mamma)
Nu kan jag i alla fall inte förstå hur jag har klarat mig utan centraldammsugare under alla dessa år. Förhoppningsvis är det snabbt lagat och under tiden får jag väl dra runt på vår gamla så länge.

Många uppfödarvänner frågar mig ofta hur jag orkar med både uppfödningen, 2 små barn, nattarbete och en hustomt som är långt ifrån färdig och jag vet ärligt talat inte hur men på något sätt går det. Visst är det tufft många gånger och ibland kör det ihop sig riktigt ordentligt och jag känner att jag inte räcker till men det hade aldrig fungerat utan min mans stora portion tålamod samt att han mer eller mindre är lugnet själv.

Kattungarna växer här hemma så det står härliga till. Om ni inte redan har sett det så kolla in Hope's kattungars helt otroliga ögonfärg, speciellt på hanen & bicolorhonan! Den är mörkare än de djupaste vatten, fullkomligt fantastisk!
Behöver jag säga att lilla Sweet stannar hos oss?! ;) Hon är en härlig liten tjeja hon! Och åter får jag chansen att jobba vidare på Rufus linjer och nu även Donnas :)
Tack Anna för att du gjorde det möjligt!



Sedan kommer vi ju till de berömda öronen som jag oftast hänger upp mig på.. Iofs var det ju ganska väntat med tanke på Hopes höga och lite roliga öronsättning men i kombination med Mio blev faktiskt resultatet bättre än jag vågade hoppas på. Jag tycker ändå att Sweets öron sitter ganska bra för åldern och att de har hyfsad form och storlek. Å andra sidan har hon så många andra fina kvalitéeter som gör att jag bara måste spara henne. För att inte tala om temperamentet, jag kan aldrig nog poängtera hur viktigt jag tycker att det är med temperamentet!
Hör och häpna så är faktiskt Sweet den första Amazing Dollz avkomman som kommer att bo under samma tak som oss - spännande! Jag har ju 2 katter på foder men det är inte riktigt samma sak ;)

Inga kommentarer: