Jag blev uppringd på mobilen en kväll när jag var på jobbet av en något bekymrad Leif i andra änden. När han började meningen med; 'Jo, det är så här....' blev jag genast orolig. 'Lulu har ändrat färg!' Va?! Tänkte jag.
Då visade sig att Lulu inte hade kunnat stilla sin nyfikenhet gällande den öppna spisen trots Leif & Carinas tappra försök med att förhindra henne från att klättra upp i den. De hade satt för allt möjligt men inget stoppade henne. Och det förvånar mig inte, här hemma var det hon som stod i ledning för underhållningen & alla bus!
'Kan vi bada henne?' 'Absolut, skrattade jag. Det blir ni nog tvungna att göra.'
Skickar några bilder på vår lilla sotarmurre, med henne blir livet aldrig tråkigt.
Tack för en underbar katt! Vi undrar vad som händer härnäst. Jag brukar alltid säga till mina "dagisföräldrar" när dom gnäller över barnen inte vill sova, äta, blir sjuka mm. Vem har sagt att det är lätt att ha barn? Nu får jag tillbaka; Vem har sagt att det är lätt att ha en kattunge?
Vi hörs,
Carina
Detta kortet är taget 15 min efter det att Lulu introducerats i sitt nya hem.
Leonbergerflickan Alice är gigantisk men gudasnäll!
Här myser Lulu tillsammans med birmakompisen Zippo
Och så har det äntligen kommit en massa snö som Noah & Thea har gått & längtat efter.
Peter tog med sig dem ut i förmiddags & visade upp lite av sin konstnärliga sida ;)
2 kommentarer:
Hej!
Vad lustigt det blev, något liknande hände med Spirit här om dagen. Jag kom hem från arbetet efter mitt nattskift och Spirit kom inte och hälsade med en gång efter en stund kom han och jag såg att han var väldigt mörk på huvudet. Visserligen ska han ju mörkna i pälsen men så snabbt som över en natt. Jag klappade honom och blev helt svart om handen, då hade han också varit i öppna spisen och gnidit huvudet mot väggarna. Så det blev tvätt för honom också.
Ha det så gott
Kram Lotta och Spirit
hahaha. Busungar =)
Skicka en kommentar