Napparna är nu ett minne blott...

Äntligen har Thea blivit kvitt sina nappar. Hon lämnade dom snällt och stolt till tomten utan problem. Även om de första nätterna var lite kinkiga så var vi benhårda och förklarade varje gång att nu hade tomten gett dom till sina små nissar som behövde dom mer. Thea hade ju blivit en stor flicka nu :) I väntan på jultomten...

Ack om vi hade visst att det var så enkelt...

Som ni märker så är motivationen tillbaka så nu får ni dras med lite uppdateringar tillbaka i tiden *haha*
Och ni får väldigt gärna lämna några tassavtryck, det värmer i hjärtat! Jag är ju lite nyfiken på vem som läser :)
Här kommer lite bilder från julafton:

Coola killen!

God mat!

Mumma!

Noah tyckte om 'Rocktomten' med sin fina foliekäpp *haha*

Tomten förbereder napplämningen...

Zita fick en rolig julklapp - Dog Brick
Thea är tokig i Pippi :)

och är galet 'förälskad' i sin fabror Simon ;)

Kvällen avslutades med ett danskt julbord

Nytt År & Nya tag!

I'm back :) Det var verkligen ett bra tag sedan och jag har förstått att en del av mina kära läsare har saknat mig... Det känns skönt att höra!
Slutet av 2009 var inte bra, bla. Pias bortgång tog jag väldigt hårt. Min fotoperation var också ganska jobbig att ta sig igenom och inte minst sagt min envisa förkylning med en fruktansvärd hosta. Därav tappade jag lite av motivationen att blogga, vara flitig med hemsidan och flänga runt på utställningar. Istället tog jag hand mer om mig själv, umgicks mer helhjärtat med familjen samt nära & kära. Det var välbehövt!
Och Frankrike-resan gjorde mig gott! Dom efterlängtade bilderna från resan anlände från Royal Canin för ca.2v sedan. Därför tänkte jag börja med att berätta om den;

Resan gick ju av stapeln tidigt på morgonen den 24 november. Totalt var vi ett 20-tal som såg fram emot att besöka Royal Canins Campus i södra Frankrike. Vi flög från tre olika flygplatser, vårt glada gäng som flög från Kastrup fann varandra oerhört snabbt.
Sedan strålade vi samman med alla andra i Paris för att ta nästa flyg ner till Montpellier tillsammans.

Vi möttes av en strålande sol i Montpellier, inte mindre än 18+.

Vi checkade in på det fina hotellet; Suite. Poolen såg mycket ingivande ut :) Här bjöds det på välkomstdrink och sedan gick vi ut för att äta en gemensam lunch.

Vi fann en underbar uteservering och det kändes verkligen som vår i luften.

Kvällen spenderade vi på restaurang Le Sud som låg i närheten av hotellet, en väldigt trevlig sådan med god mat och gott vin. Vi njöt till fullo av varandras sällskap hela kvällen.

På onsdag morgonen var det dags att äntligen besöka Royal Canin Campus, kennel och katteri.

Vi fick börja med att utrusta oss med skyddsrockar och hörlurar. Sedan fick vi en guidad rundtur på fabriken där vi fick följa produktionen från början till slut. Vi fick inte lov att fotografera något på hela området men blev lovade att få hemskickat en CD-skiva hem med bilder.
Först kommer lastbilar med råvarorna till fabriken. En del kommer med säd, andra med majs, köttmjöl eller fett. Innan avlastning så tas ett prov på innehållet som analyseras innan de får lasta av. Lastbilschauffören väntar i ca 1h och är provet OK så tömmer han sin last. Därefter görs provet om ytterligare två gånger i deras stora och välutrustade laboratorium.

Där bedrivs också mycket forskning om hur olika katt och hundsraser äter. Där fanns en maskin som hade en avgjutning av en tand och precis lika mycket tryck som tillhörde t.ex. en schäfer, perserkatt eller liten yorkshireterrier. Olika bitar anpassas till olika raser, resp. valpar och kattungar.

De olika ingredienserna blandas och kokas i ett helt slutet system. Därefter torkas de och pressas till bitar ut efter vilken ras som skall ha slutprodukten.
All mat är nischad till valp, kattunge, olika raser, storlek och behov. Dessutom finns det specialprodukter om något är fel hos djuret. Allt dataövervakas av nio datorer där man kunde se temperatur och mätningar av maten på stora skärmar i kontrollrummet.

Regelbundna prover gjordes hela tiden. Maten går sedan i ett helt slutet system och åker ner i förpackningar inne på packavdelningen. Helt maskinellt skedde all packning i först påsar, sedan kartonger och därefter på pallar som plastades in.

Lastbilar kommer sedan och hämtar pallar där maten exporteras ut över världen.
Jag var mäkta imponerad av seriositeten och renligheten som rådde på fabriken.

På deras Campus fanns också kennel och katteri.

Alla hundar jobbar ett pass per dag dvs. hundarna får välja på två olika sorters mat eller bo i en speciell rastgård när de äter enbart företagets produkter i fem dagar och deras avföring blir sedan omhändertagen och noga analyserad.

Alla hundar får välja om de vill vara inne eller ute, lösa i en stor rastgård. Alla hundarma får också en promenad per dag av djurskötarna.

Katteriet var tyvärr under ombyggnad så där kunde vi inte gå in. Men vi fick möjlighet att se katterna på utsidan och vissa i deras rastgårdar. Jag kunde inte låta bli att stoppa in fingrarna ock kela med dom. Det fanns många vackra katter.
Varje katt hade ett halsband på sig som gjorde att de kunde öppna en lucka bland många och äta sin specifikt anpassade mat. Luckorna var kopplade till en dator som registrerade hur mycket de åt, hur många gånger och när.

När det var dags att äta lunch begav vi oss till en underbar vingård; Mas St-Remy, som låg utanför campuset i den lilla byn Aimargues.
Här avslutades eftermiddagen med en kortare föreläsning om företaget. Det var mycket givande och intressant.
Sedan bar det iväg med buss för besök i två olika franska zoobutiker. Och även lite shopping på La Fayette hanns givetvis också med.

Kvällen avslutades med en helt fantastisk middag på Le Yacht Club i La Grande-Motte. Stämningen var verkligen på topp och det blev många goda skratt.

En del av oss intog sedan nattlivet i Montpellier :) Ett perfekt avslut på en oförglömlig resa! Än idag när jag tänker tillbaka på den så får jag ett leende på läpparna :)

Ett stort tack till Royal Canin för denna upplevelsen!

Och tack även till Sydkatten!

Imorgon bär det av till Frankrike!!!

Då har det äntligen blivit dax för resan som jag vann till Royal Canins Campus i Montpellier i Frankrike. Imorgon bitti kl. 07.00 går flyget från Kastrup. Det blir till att stiga upp mitt i natta ;)
Vi kommer att besöka Royal Canins fina Campus med foderfabrik, katteri och kennel.
Tyvärr får vi inte fotografera inne på Campusområdet men vi ska få en CD med bilder med oss hem.
Klimatet i södra Frankrike ska vara väldigt behagligt nu med en temperatur runt 15 grader. Det känns ju inte helt fel :)

Och så har äntligen domarfördelningen på Ädelkatten blivit klar. Och vi kunde inte fått bättre domare. Raymond Saetre ska döma Mason - det ska bli så spännande! En utomordentlig domare på ragdoll som jag inte haft på flera år. Anne Köhn kommer att döma alla kattungarna individuellt. Hon är väldigt kunnig, hård men rättvis. Jag gillar henne skarpt!
På min kull har vi fått Luigi Comorio från Italien. Honom har jag dock aldrig haft förut.
Det ska bli så roligt att få träffa mycket ragdoll-folk igen.
Jag vet att du kommer vara där bland oss Pia...

Sov gott min älskade vän!

Jag har hastigt mist en nära vän, en vän som alltid funnits där för mig, en vän som alltid kommit med goda och kloka ord vid svåra beslut, en vän som lärt mig så oerhört mycket. Ragdoll-världen har mist en genuin uppfödare. Vi är alla i chock och stor sorg!
Det börjar gå upp för mig mer och mer att du inte längre finns kvar. Att jag aldrig mer kan ringa till dig när jag vill och behöver.
Jag beundrade dig så för din styrka, envishet och kunskap. Jag är innerligt tacksam för allt du lärt mig!
Du gav mig det allra finaste jag har; Rufus. Jag hann aldrig återgälda dig, förlåt!

Du var min mentor i många år, du kunde genetiken som ett rinnande vatten och det var alltid till dig som jag ringde om det var något jag inte kunde. Nästan alltid hade du svaren.
Jag vet inte vid hur många kattförlossningar och komplikationer som jag suttit med dig i telefon. Det kändes så tryggt och du lugnade mig alltid.
Du var rak och ärlig - det älskade jag med dig!

Och under varje utställning som Rufus var med så ringde jag till dig. Du blev så stolt!
Du visste hur högt jag älskar Rufus, precis som Maria med Viktor. Och det pratade vi ofta om, jag kunde inte nog säga hur tacksam jag var för att du gett mig en sådan enastående katt.
Aldrig mer får jag träffa dig på utställningar. Tanken på att vi äntligen skulle ses i Göteborg i december gör mig så fruktansvärt ledsen. Varför? Den frågan ställer jag mig varje dag...
Varför?! Det var alldeles för tidigt... Gud vad jag kommer sakna dig!

Dina katter var ditt allt!
Men jag vet också att du nu sitter där uppe med vetskapen om att alla dina katter har blivit väl omhändertagna. Din sista önskan har blivit uppfylld.

Pia var en speciell människa med starka åsikter. Olyckligtvis så missförstådd av en del. Hon hade ett stort och varmt hjärta !
Jag saknar dig min vän! Vila i frid Pia!
Vi ses igen bortom regnbågsbron...

What can I say - He's just AMAZING!!

Mason har verkligen gjort en explosionsartad utveckling. Från att ha åkt runt på många av sommarens utställningar med en lagom stark ung herre i binki så är det en helt annan katt som jag nu har framför mig.
En stor, kraftig och muskulös hane med ett helt fantastiskt huvud inrundat av en vacker krage! Pälsen har äntligen kommit!
Och öronen, ja dom får inte bli mycket mindre för då försvinner dom nästan ;) Och hans djupblå ögon vill man bara drukna i.
Jag tycker mycket om hans unika 'V' - helt symmetriskt med ett M i pannan för Mason...

Imorgon är det dax att förnya hans rabiesvaccination hos min veterinär och jag skulle bli mycket förvånad om vågen inte visade över 7kg :)

Masons avkommor verkar inte bli mycket sämre, Oliver & Olivia från hans nuvarande kull är helt makalöst fina! Här är bilder av dom 9,5 veckor gamla. Ögonfärgen är otrolig, Olivias är nästan overklig!
Och inte är dom det minsta urväxta heller, än så länge i alla fall :)

Och tillsammans med Donna, Destiny & Glory är förväntningarna väldigt höga. Det ska bli ett mycket spännande 2010!

Snart är det dax för mig att börja på valpkurs med Zita. Det ska bli väldigt roligt. Och minst lika roligt blir det att träffa Margareta & Hot Line igen ;)

Zita har väldigt svårt att låta bli kattungarna, hon vill ju bara leka men när hon trampar och nafsar på dom så blir det för mycket för de små, i alla fall i mina ögon ;)
Sweet är ständigt på sin vakt när Zita är i närheten av hennes ungar och jag vet inte hur många örfilar hon har gett henne men tro inte att Zita bryr sig om det. Istället börjar hon skälla och studsa som en studsboll runt Sweet. Stackars katter!

Jag är väldigt glad att jag forfarande är sjukskriven för detta är nästan ett heltidsjobb. Jag får väl gå ner ännu mer i arbetstid nästa år - ingen hade varit gladare än jag :)

Idag fick jag en oerhört tråkig nyhet. Jag är fortfarande i något chocktillstånd och har väldigt svårt att ta in det, det kom så oväntat. Livet kan vara så fruktansvärt orättvist!