Jag har hastigt mist en nära vän, en vän som alltid funnits där för mig, en vän som alltid kommit med goda och kloka ord vid svåra beslut, en vän som lärt mig så oerhört mycket. Ragdoll-världen har mist en genuin uppfödare. Vi är alla i chock och stor sorg!
Det börjar gå upp för mig mer och mer att du inte längre finns kvar. Att jag aldrig mer kan ringa till dig när jag vill och behöver.
Jag beundrade dig så för din styrka, envishet och kunskap. Jag är innerligt tacksam för allt du lärt mig!
Du gav mig det allra finaste jag har; Rufus. Jag hann aldrig återgälda dig, förlåt!
Du var min mentor i många år, du kunde genetiken som ett rinnande vatten och det var alltid till dig som jag ringde om det var något jag inte kunde. Nästan alltid hade du svaren.
Jag vet inte vid hur många kattförlossningar och komplikationer som jag suttit med dig i telefon. Det kändes så tryggt och du lugnade mig alltid.
Du var rak och ärlig - det älskade jag med dig!
Och under varje utställning som Rufus var med så ringde jag till dig. Du blev så stolt!
Du visste hur högt jag älskar Rufus, precis som Maria med Viktor. Och det pratade vi ofta om, jag kunde inte nog säga hur tacksam jag var för att du gett mig en sådan enastående katt.
Aldrig mer får jag träffa dig på utställningar. Tanken på att vi äntligen skulle ses i Göteborg i december gör mig så fruktansvärt ledsen. Varför? Den frågan ställer jag mig varje dag...
Varför?! Det var alldeles för tidigt... Gud vad jag kommer sakna dig!
Dina katter var ditt allt!
Men jag vet också att du nu sitter där uppe med vetskapen om att alla dina katter har blivit väl omhändertagna. Din sista önskan har blivit uppfylld.
Pia var en speciell människa med starka åsikter. Olyckligtvis så missförstådd av en del. Hon hade ett stort och varmt hjärta !
Jag saknar dig min vän! Vila i frid Pia!
Vi ses igen bortom regnbågsbron...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar