söndag 12 juli 2009

Nu börjar det hända saker...



Ja, då börjar äntligen vår 'semester'! Om man nu kan kalla det för semester, det finns väl delade meningar om det... *haha*
Jag vet i alla fall ett gäng fyrbenta som kommer att bli alldeles överlyckliga när deras nya näste är färdigställt.

I helgen har vi gjort lite av förarbetet, dvs. det allra tråkigaste om ni frågar mig. Rensat bort kilovis av stora stenar, märk väl att det är en skogstomt vi bor på. X antal stora ekstubbar har också sett sina sista dagar. Fy f-n vilket hästjobb Peter har utfört när dessa skulle tas bort.



Man behöver egentligen stora maskiner för att lossna dessa då deras rötter sitter som sten. Peter använde nog mestadels av sina yxor, spadar, motorsågar & släggor. Han band dem med tjocka rep & fäste bakpå dragkroken på bilen men tror ni att de rubbades?! Nejdå, repen slets istället mitt itu. Till slut, efter 3h hårt arbete, tog han den tyngsta träpallen han kunde hitta & svingade sig tillsammans med den några varv för att sedan slå i sönder stubbarna i hög hastighet & det lyckades. Jag kan lova er att det var en syn för ögat det! Det skall till en riktig man ;)




Noah ville givetvis också hjälpa till :)

Imorgon ska vi borra 16st hål i marken där plintarna senare ska gjutas till katthuset.

Förra helgen var det dax för utställning igen. Denna gång i Hässleholm på SVISS utställning.
På lördagen hade jag Glory, Mason & Rufus med. Tydligen så blev det någon miss med Rufus. Det stod ingen datum på utställningsbekräftelsen så jag förutsatte att han skulle med på lördagen eftersom det är just lördagen som jag alltid anmäler till vid en 2 certs-utställning när katten endast ska ställas en av dagarna.
Nåväl, han fick vara med som sällskap & inte blev han olycklig för det inte.
Och det var minsann ett kärt återseende med Zvezdan, Yvonne, Doris & Ulla. Ni är alla helt underbara, vet ni det?!

Jag hade Anna-Gro på Glory som fick en jätte fin bedömning som så när på att hon tvekade till hennes färg i masken. Hon tyckte att hon såg mer lila ut än blå. Men alla vet vi ju hur ljuset är i en utställningslokal ;) Glory är definitvt blå & inget annat. Det kan ju t.o.m jag se *haha*
Hon tyckte att Glory hade gjort en mycket spännande utveckling så här långt.
När Glory kom upp inför nominering så tyckte jag nog att Anne-Gro jämförde ragdoll alldeles för mycket med birma när hon påstod att enligt standarden skulle de bägge ha mörkblå ögon. Och så vitt jag vet så står det mycket starkare påtalat i birmans rasstandard att ögonen ska vara mörkt blå till skillnad från hos ragdollen som ska ha blå ögonfärg, desto intensivare desto bättre.
Nåväl, hennes nominering blev slutligen en läcker sibrisk katt från Finland, trots dennes dåliga pälskondition enligt henne själv.

Mason var också uppe för bedömning hos Anne-Gro och hon gillade honom till viss del men kritiserade hans utmaskning på svansen samt något dåliga topp. Med med tanke på att han är hane & blott fyllda 10 månader så är jag inte orolig. Hon tyckte i alla fall annars att han gjort en stark utveckling samt gillade hon hans djupblå ögonfärg & han fick sitt första CAC utan problem.
Mason var mycket lugnare på denna utställningen jämfört med Malmö-utställningen & verkade faktiskt rent av sagt gilla läget ;)

Och Ullas fantastiskt vackra Amber blev SUPREME PREMIER. Det var en fröjd att få vara med & fira det!

Den absolut bästa upplevelsen för mig var ändå att Glory var total cool lugn, spann & trampade i buren om vartannat precis hela dagen. Jag hade burdörren helt öppen flera gånger under dagen så hon kunde spatsera ut på trimbordet som hon själv ville & det fanns inte en enda besökare som inte blev berörd av hennes fantastiska temperament. Alltså hade inte skräckupplevelsen från förra utställningen satt sina spår. Här är beviset;

På söndagen var det äntligen Rufus tur att visa upp sig. Och det gjorde han med råge ;)
När undersköna Laura Burani fick se Rufus utbrast hon; 'This is why I LOVE the ragdolls!'
Hon hade bara gott att säga om honom & han njöt av varenda sekund på domarbordet. Och på hans bedöming står det också längst ner; LOVELY TEMPERAMENT!

Glory hade fått den tjeckiske domaren Martin Kabina. Jag & Zvezdan hade suttit & lyssnat på hans bedömningar på birmorna & skogisarna. Han var inte den som drog på smilbanden alltför ofta men han var väldigt korrekt i sina bedömningar.
Men när assistenten bar upp Glory så sken han minsann upp :) Det var en härlig syn tyckte vi!
Han tyckte att hon var en riktig 'beauty'! Han påpekade att öronen satt väldigt brett isär, inte alls vanligt på en sådan ung hona menade han. Och det är just det som jag är så glad för i avelssyfte. Hade Glory istället varit en hane hade jag kanske varit mer orolig med tanke på att hanarna är långt ifrån färdiga med att bredda osv i den åldern. Men Glory är mer eller mindre färdig på det planet.
Och att Glory senare skulle upp för nominering hos Martin samtidigt som Mason skulle upp för bedömning hos Laura Burani gjorde inte saken lättare. Zvezdan tog Mason & jag Glory.
Martin tog inte ens upp Glorys konkurrenter utan gav Glory nomineringen samtidigt som han utsåg henne till hans egen favorit :) Sedan blev det glädjeskri & kindpussar!

Mason fick en finfin bedömning av Laura. Hon tyckte till skillnad från Anne-Gro att han hade en; Excellent broad modified wedge'. Även hon påpekade hans otroliga ögonfärg.

Sedan var det dax för nominering & då stod Rufus emot två andra Maine Cooner. Jag trodde att Laura skulle välja en urläcker stor blå Maine Coon men hon hade kärat ner sig fullständigt i Rufus & valde honom. Jiiiihaaaa!
Sedan var det dax för Mason & där hade jag absolut inga förväntningar överhuvudtaget. Han stod emot Yvonnes ragdollhane Highlander (som Laura för övrigt var mycket förjust i & inte kunde sluta pussa på;)) samt två andra, Maine Coon repektive skogis. När Laura, lurig som hon är, smög runt mellan oss med nomineringslappen (hmm.. ja, det var verkligen en lapp eftersom de inte fått nomineringpokalerna) & slutligen stannade vid Mason trodde jag verkligen att hon skämtade. Jag stod & skakade på huvudet i flera minuter kändes det som innan jag verkligen fattade galoppen. Mycket oväntat! Men hon klappade honom nöjt på huvudet & jag fick såklart tårar i ögonen - igen!


Vädret var riktigt härligt så jag & Yvonne gick ut & la oss på gräset & hade en riktigt trevlig pratstund varpå vi kom fram till att vi faktiskt var ganska lika i mycket.

Zvezdan var panelhållare enligt SVISS önskemål & det skötte han verkligen med bravur. Jag var mäkta imponerad måste jag säga men inte alls förvånad.
Alla mina kissar skötte sig fint i panelen, förutom att varken Rufus eller Mason ville hänga fint & visa upp sig i slutet. De vill hellre sitta i famnen eller hänga på ens axel. De är några riktiga morsgrisar, undrar varför *fniss*
Det blev inga röster i panel utan domarna verkade vara väldigt eniga gällande BIS-katterna. Däremot fick Marias ursnygge ragdoll-hane från Itchy Koo en röst i panel. Han är verkligen gigantisk för att vara junior! Glory ser ut som en pygmé bredvid honom.
Dagen slutade redan kl. 16.30, alldeles lagom på en söndag.

TACK alla för en helt fantastisk helg!

Inga kommentarer: