Visningarna gick jätte bra & Nordstan fylldes med folk till i princip varendra visning. Det ger alltid en extra adrenalinkick ;) Där fanns en hel del pressfotografer på plats & jag ska se om jag kan få tag i några bilder eftersom några uppfödare har frågat hur jag ser ut i min nya hårfärg :)
På lördagkvällen var det dax för det traditionsenliga Cocktail-partyt & det blev lika galet roligt som vanligt. Sedan blev det utgång & mingel på de bästa nattklubbarna i stan. Men man var ju en aning trött när man kom hem på söndagsmorgonen & visste att man skulle genomföra ytterligare 3 visningar samma dag. Men det gick det också. Nu dröjer det bara ½ år till nästa gång det är dax :)
Det var så härligt att återse familjen igen! För att inte prata om katterna *haha* De stod & trängdes i dörröpppningen när jag kom in & sedan jamade dom i kör. Känns skönt att vara så efterlängtad! Och gissa om jag blev glad över att komma hem till ett nystädat hus med rena kattlådor, fulla matskålar & en nydiskad vattenfontän. Nåja, barnens rum var väl inte så välstädade men det spelar faktiskt ingen roll hur mycket man än plockar undan & försöker hålla iordning där inne, det tar oftast inte mer än 5 min så är alla leksaker, böcker & pennor ändå utspridda över hela golvet... Jag vet inte hur många gånger som man svurit över det otal bilar & legobitar som ligger och lurar nattetid och bara väntar på att få spetsa de fötter som går förbi.
Mason är äntligen hemma! Och lika snabbt som han flyttade ut från Andreas, lika snabbt flyttade han in hos oss. En riktigt trevlig katt måste jag säga. Han & Sweet fann varandra ganska omgående. De beter sig lite som ett förälskat tonårspar. Även Glory tycker om att busa med honom, de jagar varandra glatt i kattgården så fort de får tillfälle. Rufus har tagit det hela med ro som vanligt, vi får se hur länge de två kommer överens...
Sursystrarna Donna & Destiny var inte lika entusiastiska över hans inflyttning. Men något annat hade jag väl inte räknat med heller. Den som är mest otrevlig är Donna. Hon kan vara en riktig bitch. Inte så hon attackerar men hon spottar, fräser & morrar högt. Destiny kan också fräsa till några gånger men är mera mjuk i sättet. Det verkar som att hon inte behöver hävda sig & sin rang på samma sätt. Det kan också handla om att Donna är mer osäker i sig själv. Jag har ju aldrig fått riktig grepp om vem det är av dom två som egentligen ligger högst i rangordningen här hemma men ju mer jag har studerat dem i olika situationer så verkar Destiny har övertaget med sin tysta dominans. Å andra sidan är det oftast Destiny som slickar Donna på huvudet & enligt experter så är det ju alltid den honan som blir slickad som ligger högst. Nåja, nog om detta.
Mason har en kanontyngd i kroppen, väger redan nästan 5kg. Ögonfärgen är intensivt blå, en öronplacering som är superb men kunde haft en något bättre profil i dagsläget. Temperamentet är det heller inget fel på, en riktig myspropp! Jag & Anita hoppas & tror att han kan tillföra mycket i vår avel.
Som ni kanske sett så väntar Hope & snyggingen Lennon kattungar om mindre än 4v. Jag var ju ganska tveksam till att han skulle få till det p.g.a sin unga ålder, han var ju trots allt inte mer än 10 mån vid parningstillfället, men han klev på utan att vara det minsta fumlig. Och enligt Tomas & Lotta blev de tokförälskade i varandra. De låg tätt, tätt ihop & pussade på varandra dagarna i ända. Och ni skulle ha sett den förtvivlan som vällde upp i hans blick när jag kom för att hämta Hope. Stackars kille! Och han kallade sorgset efter henne hela den dagen & även nästföljande. Tråkigt värre så har han nu börjat att kissmarkera lite inne men det är ju en ganska vanlig reaktion när de väl har börjat para. Vi får se hur länge det håller i sig annars blir det nog kastrering till efter sommaren.
Äntligen är våren också här! Det ska ju bli fint väder större delen av veckan, härligt! Nu ska vi äntligen så gräs, jag står verkligen inte ut en sommar till med en jordhög till trädgård ;)
Sursystrarna Donna & Destiny var inte lika entusiastiska över hans inflyttning. Men något annat hade jag väl inte räknat med heller. Den som är mest otrevlig är Donna. Hon kan vara en riktig bitch. Inte så hon attackerar men hon spottar, fräser & morrar högt. Destiny kan också fräsa till några gånger men är mera mjuk i sättet. Det verkar som att hon inte behöver hävda sig & sin rang på samma sätt. Det kan också handla om att Donna är mer osäker i sig själv. Jag har ju aldrig fått riktig grepp om vem det är av dom två som egentligen ligger högst i rangordningen här hemma men ju mer jag har studerat dem i olika situationer så verkar Destiny har övertaget med sin tysta dominans. Å andra sidan är det oftast Destiny som slickar Donna på huvudet & enligt experter så är det ju alltid den honan som blir slickad som ligger högst. Nåja, nog om detta.
Mason har en kanontyngd i kroppen, väger redan nästan 5kg. Ögonfärgen är intensivt blå, en öronplacering som är superb men kunde haft en något bättre profil i dagsläget. Temperamentet är det heller inget fel på, en riktig myspropp! Jag & Anita hoppas & tror att han kan tillföra mycket i vår avel.
Som ni kanske sett så väntar Hope & snyggingen Lennon kattungar om mindre än 4v. Jag var ju ganska tveksam till att han skulle få till det p.g.a sin unga ålder, han var ju trots allt inte mer än 10 mån vid parningstillfället, men han klev på utan att vara det minsta fumlig. Och enligt Tomas & Lotta blev de tokförälskade i varandra. De låg tätt, tätt ihop & pussade på varandra dagarna i ända. Och ni skulle ha sett den förtvivlan som vällde upp i hans blick när jag kom för att hämta Hope. Stackars kille! Och han kallade sorgset efter henne hela den dagen & även nästföljande. Tråkigt värre så har han nu börjat att kissmarkera lite inne men det är ju en ganska vanlig reaktion när de väl har börjat para. Vi får se hur länge det håller i sig annars blir det nog kastrering till efter sommaren.
Äntligen är våren också här! Det ska ju bli fint väder större delen av veckan, härligt! Nu ska vi äntligen så gräs, jag står verkligen inte ut en sommar till med en jordhög till trädgård ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar