Ja, det har varit några minst sagt händelserika veckor. Vet knappt var jag ska börja...
Sydkattens utställning kanske?!
Den första dagen började inte alls bra. Jag hade satt Sweet & Glory i samma transportbur vilket kanske inte var så lyckat med tanke på att Sweet var lite i löp. Jag hörde ett fräs i bilen på väg till Malmö men sedan var det lugnt trodde jag. Men när jag skulle plocka ut Glory till veterinärbesiktningen så låg hon rädd & inklämd i ena hörnan. Jag kan inte påstå att hon exploderade när hon kom ut men nära på. Jag blev alldeles stum! Glory som hemma aldrig gjort en fluga förnär utan alltid varit lugnet själv & nästan för snäll. Jag tänkte tyst för mig själv, hur ska detta gå? Jag satte in henne i en enkelbur & pratade lite med Dorthe som jag fick låna ett skynke av för att hänga utanpå buren. Hon lugnade ner sig men jag märkte att hon fortfarande var osäker när jag sträckte in handen för att klappa henne.
Premiär var det för Mason. Det märktes, han var inte den lugna nallebjörnen som han är hemma. Han ville mest ut till mig hela tiden, tyckte inte om att sitta instängd i en bur där jag var på andra sidan. Gaphalsen Sweet var förhållandevis tyst, om man inte pratade med henne förstås. Då fick man genast svar på tal. Många tycker att det är så charmigt, jag kan tycka att det är lite pinsamt ibland. Speciellt när hon sitter i buren framme hos domaren & 'stör' de andra bedömningarna fast å andra sidan brukar hon ju bli ihågkommen om inget annat ;)
Lennon låg lika cool lugn i sin bur som vanligt. Han är kung!Sydkattens utställning kanske?!
Den första dagen började inte alls bra. Jag hade satt Sweet & Glory i samma transportbur vilket kanske inte var så lyckat med tanke på att Sweet var lite i löp. Jag hörde ett fräs i bilen på väg till Malmö men sedan var det lugnt trodde jag. Men när jag skulle plocka ut Glory till veterinärbesiktningen så låg hon rädd & inklämd i ena hörnan. Jag kan inte påstå att hon exploderade när hon kom ut men nära på. Jag blev alldeles stum! Glory som hemma aldrig gjort en fluga förnär utan alltid varit lugnet själv & nästan för snäll. Jag tänkte tyst för mig själv, hur ska detta gå? Jag satte in henne i en enkelbur & pratade lite med Dorthe som jag fick låna ett skynke av för att hänga utanpå buren. Hon lugnade ner sig men jag märkte att hon fortfarande var osäker när jag sträckte in handen för att klappa henne.
Premiär var det för Mason. Det märktes, han var inte den lugna nallebjörnen som han är hemma. Han ville mest ut till mig hela tiden, tyckte inte om att sitta instängd i en bur där jag var på andra sidan. Gaphalsen Sweet var förhållandevis tyst, om man inte pratade med henne förstås. Då fick man genast svar på tal. Många tycker att det är så charmigt, jag kan tycka att det är lite pinsamt ibland. Speciellt när hon sitter i buren framme hos domaren & 'stör' de andra bedömningarna fast å andra sidan brukar hon ju bli ihågkommen om inget annat ;)
Så var det dax för de bruna bicolorerna hos Anne Köhn. Lennon var först ut. Hon hade mycket positivt att säga men påpekade även att han var lite urväxt & slynglig för tillfället (han har precis fyllt 1år). Och hormonerna hans har verkligen satt fart sedan han parade Hope för dryga 2 ½ månad sedan. Han tillbringar numera sina dagar med att ropa efter damer.
Hon berömde hans bl.a hans härliga storlek, typ & temperament. Lennon var ensam i sin klass & fick sitt första CAC.
Naturligtvis skulle Glory upp hos Geir precis innan Sweet till Anne. Men jag kände att jag var tvungen att hålla mig hos Glory för att se hur hon reagerade.
Geir sprack upp i ett stort leende när jag kom fram med henne. Oj, vad han gillade henne. Han använde sig av ord som 'Delikat', 'Super look', 'Que Bella' & 'Super feminin'. Han hoppades dock att hon skulle slappna av mer inför hans nominering. Glory fick i alla fall EX 1 & blev även BIV :)
Med andan i halsen hann jag tillbaka till Sweets bedömning hos Anne. Hon fick i princip samma fina lovord som hon fick av Anne sist hon dömde henne i Danmark. Excellent look, promising teenager, SUPER condition! Storleken på öronen är bra men de är fortfarande något för högt placerade vilket jag är fullt medveten om. Jag är så glad att de inte sett mamma Hope's öronplacering, för den är inte vacker. Så i nästa generation hoppas jag att det rättat till sig. Och det roligaste av allt var att Anne sa att hon var 'Sweet as sugar'. Det är precis det uttrycket jag gärna använder när jag beskriver henne ;)) Sweet fick sitt första CAC i konkurrens mot en annan hona.
Så var det Masons tur & plötsligt fick han 1000 ben. Anne sa att han var så stark att hon knappt kunde hålla honom. Men en fin bedömning fick han. Hon tyckte att han hade en väldigt bred & muskulös kropp med fantastisk benstomme. Hon gillade också hans breda huvud. Däremot så är han precis i pälsbyte så den har en ganska torr kvalité för tillfället. Flera gånger när han sprattlade som mest så sa hon; 'Men han är glad! Känn - han spinner hela tiden'. Och jag la handen under magen på honom & motorn ljöd högt :) Jag sa att det var hans första utställning så det är fullt förståeligt.
Mason stod emot Diadem's Cooper, en mycket vacker, stor hane i topp kondition. Så EX 1 gick till honom med all rätt! Grattis Sol till en riktigt snygg avkomma!
Inför Geirs nominering i klass 11 stod Glory emot en lila ragdoll, 1 birma samt en skogis. Slutligen var det Glory & skogisen kvar. Glory var nu mycket lugnare också & hängde som en riktig trasdocka ska göra. Och Geir som även var väldigt förtjust i den fina skogisen kunde inte motstå Glory. Han tyckte hon hade allt! Så förutom NOM så blev hon också Domarens favorit. Geir norpade åt sig Glory från min famn & gick bort till Raymond Saetre med henne. Raymond satt & skrev men släppte allt han hade i händerna & utbrast; Nej men guuud! Han var verkligen betagen av hennes skönhet han också. När Geir kom tillbaka till mig så sa han med glimten i ögat; 'Du vet om att detta är en BIS-katt va?!' Oj, vad glad man blir!
Jag ringde givetvis till Marie direkt & berättade de glädjande nyheterna. Det gick inte att ta miste på hennes lycka!
Sydkatten hade anordnat en auktion på en jätte fin & stabil klätterställning på 1.40m från Polen? som jag råkade se kl. 13.55. Budet skulle vara inne kl. 14. Jag ville väldigt gärna ha den men funderade lite över hur mycket jag var beredd att betala för den. Jag gick bort till monitorn för att se vilken prisklass de andra var i & de var inte billiga. Den största låg på 5200kr. Nåja, jag satte 1525kr. Sedan gick jag ut för att röka & tänkte inte så mycket mer på det. När jag kom in igen så möts jag av Lotta som jublar; Du har vunnit Emma! Så roligt! Budet under mitt var 1360kr... Och pengarna skänktes till Sydkatten, perfekt!
Sedan var det dax för panelen & jag skulle hjälpa till att torka lite burar. Det blev inte så mycket med det då det redan fanns tillräckligt många assistenter.
När det var dax för juniorerna stod jag & Dorthe med bultande hjärtan. Dorthes underbara blå hona var också nominerad. Domarna såg ut att fastna hos Glory till en början sedan hos Dorthes hona. Sedan jämförde de länge & väl. Vilken pärs! Reslutatet blev 5 röster till Dorthes hona & 3 röster till Glory. Vi jublade & kramades!Jag blev jätte glad för Dorthes skull, tänk vad roligt med en colorpoint som blir BIS för en gång skull ;)
Söndagen började mycket bättre. Katterna var mer harmoniska & Rufus var nu också med.
Vi skulle ha Annika Billing på de bruna bicolorerna.
Rufus var först ut & Annika tyckte mycket om honom. Speciellt för att han var så charmig också. Sedan att han hellre står på två ben & håller mig runt halsen eller med andra ord hänger mig runt halsen är en värdslig sak ;) Rufus knep BIV'et & fick sitt CAPIB.
Sweet fick också en jätte fin bedömning. Hon tyckte att hon var en riktig 'lady' som älskade sin matte :) Sweet fick sitt andra CAC också i konkurrens mot samma hona.
Mason var något lugnare idag men fortfarande ganska sprallig. Även Annika tyckte att han var en STOR pojke med fina proportioner. På 'allmänt intryck' skrev hon; 'At least 16 legs'! *hahaha* Han blev åter slagen av Diadem's Cooper.
Glory skulle upp till Anne Köhn. Och Glory fick toppbetyg i det mesta. Anne hade en domarelev hos sig så därför var det extra roligt att lyssna eftersom Anne var ännu mer nogrann i sin bedömning. Hon sa bl.a när man såg Glory framifrån som helhet så såg hon helt perfekt ut. När man kände på profilen så kunde där funnits lite mer böj. Men i övrigt så var Glory en riktig docka för henne!
Inför nomineringen hade Glory en vacker Maine Coon emot sig. Hon lät först domareleven begrunda dem bägge. Sedan hörde jag henne säga tyst till Anne; 'I have to go for the ragdoll '! Anne höll med henne & sa inför publiken att det inte fanns någon tvekan, Glory blev hennes nominering.
I panelen för juniorer var det inte mindre än 3 ragolls. Glory fick 1 röst & slutligen stod det mellan Dorthes hona & en brun söt bicolor hona men det blev Dorthes tjej som tog hem BIS'et igen. Fantastiskt!!
Det var en härlig helg men jag var helt slut när jag kom hem. Orkade nätt & jämt packa upp, kände mig mer eller mindre som en zombie. Med tanke på att jag tidigare i veckan hade stigit upp strax efter kl. 04.00 på morgonen flera dagar i rad för att jobba så var det kanske inte så konstigt.
Är det inte märkligt, när man lämnar en 2 dagars utställning på söndagen så tänker man för sig själv; Usch, jag ska aldrig mer ställa 2 dagar i rad mer men likt förb..... så är det som bortblåst när man sitter med utställningsanmälan till nästa utställning. Någon mer som känner igen sig?!
När det var dax för juniorerna stod jag & Dorthe med bultande hjärtan. Dorthes underbara blå hona var också nominerad. Domarna såg ut att fastna hos Glory till en början sedan hos Dorthes hona. Sedan jämförde de länge & väl. Vilken pärs! Reslutatet blev 5 röster till Dorthes hona & 3 röster till Glory. Vi jublade & kramades!Jag blev jätte glad för Dorthes skull, tänk vad roligt med en colorpoint som blir BIS för en gång skull ;)
Söndagen började mycket bättre. Katterna var mer harmoniska & Rufus var nu också med.
Vi skulle ha Annika Billing på de bruna bicolorerna.
Rufus var först ut & Annika tyckte mycket om honom. Speciellt för att han var så charmig också. Sedan att han hellre står på två ben & håller mig runt halsen eller med andra ord hänger mig runt halsen är en värdslig sak ;) Rufus knep BIV'et & fick sitt CAPIB.
Sweet fick också en jätte fin bedömning. Hon tyckte att hon var en riktig 'lady' som älskade sin matte :) Sweet fick sitt andra CAC också i konkurrens mot samma hona.
Mason var något lugnare idag men fortfarande ganska sprallig. Även Annika tyckte att han var en STOR pojke med fina proportioner. På 'allmänt intryck' skrev hon; 'At least 16 legs'! *hahaha* Han blev åter slagen av Diadem's Cooper.
Glory skulle upp till Anne Köhn. Och Glory fick toppbetyg i det mesta. Anne hade en domarelev hos sig så därför var det extra roligt att lyssna eftersom Anne var ännu mer nogrann i sin bedömning. Hon sa bl.a när man såg Glory framifrån som helhet så såg hon helt perfekt ut. När man kände på profilen så kunde där funnits lite mer böj. Men i övrigt så var Glory en riktig docka för henne!
Inför nomineringen hade Glory en vacker Maine Coon emot sig. Hon lät först domareleven begrunda dem bägge. Sedan hörde jag henne säga tyst till Anne; 'I have to go for the ragdoll '! Anne höll med henne & sa inför publiken att det inte fanns någon tvekan, Glory blev hennes nominering.
I panelen för juniorer var det inte mindre än 3 ragolls. Glory fick 1 röst & slutligen stod det mellan Dorthes hona & en brun söt bicolor hona men det blev Dorthes tjej som tog hem BIS'et igen. Fantastiskt!!
Det var en härlig helg men jag var helt slut när jag kom hem. Orkade nätt & jämt packa upp, kände mig mer eller mindre som en zombie. Med tanke på att jag tidigare i veckan hade stigit upp strax efter kl. 04.00 på morgonen flera dagar i rad för att jobba så var det kanske inte så konstigt.
Är det inte märkligt, när man lämnar en 2 dagars utställning på söndagen så tänker man för sig själv; Usch, jag ska aldrig mer ställa 2 dagar i rad mer men likt förb..... så är det som bortblåst när man sitter med utställningsanmälan till nästa utställning. Någon mer som känner igen sig?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar