Sotarmurran

Jag måste bara få dela med mig av en lustig incident som Lulu var med om i sitt nya hem.
Jag blev uppringd på mobilen en kväll när jag var på jobbet av en något bekymrad Leif i andra änden. När han började meningen med; 'Jo, det är så här....' blev jag genast orolig. 'Lulu har ändrat färg!' Va?! Tänkte jag.
Då visade sig att Lulu inte hade kunnat stilla sin nyfikenhet gällande den öppna spisen trots Leif & Carinas tappra försök med att förhindra henne från att klättra upp i den. De hade satt för allt möjligt men inget stoppade henne. Och det förvånar mig inte, här hemma var det hon som stod i ledning för underhållningen & alla bus!

'Kan vi bada henne?' 'Absolut, skrattade jag. Det blir ni nog tvungna att göra.'

Hej Emma!
Skickar några bilder på vår lilla sotarmurre, med henne blir livet aldrig tråkigt.
Tack för en underbar katt! Vi undrar vad som händer härnäst. Jag brukar alltid säga till mina "dagisföräldrar" när dom gnäller över barnen inte vill sova, äta, blir sjuka mm. Vem har sagt att det är lätt att ha barn? Nu får jag tillbaka; Vem har sagt att det är lätt att ha en kattunge?
Vi hörs,

Carina

Detta kortet är taget 15 min efter det att Lulu introducerats i sitt nya hem.
Leonbergerflickan Alice är gigantisk men gudasnäll!

Här myser Lulu tillsammans med birmakompisen Zippo

Och så har det äntligen kommit en massa snö som Noah & Thea har gått & längtat efter.
Peter tog med sig dem ut i förmiddags & visade upp lite av sin konstnärliga sida ;)

Ännu en spännande och trevlig utställningsdag!

Igår åkte jag, Ulrika, Susanne & Anette till Rödovre till Racekattens utställning.
Inte mindre än 35 ragdolls var anmälda! Inte helt vanligt för att vara i Danmark ;) Jätte roligt, med andra ord! Mindre roligt var det när jag upptäckte Sweets konkurrent i klass 11; Siempre Amar's Rising Star of Norway. Vilken skönhet! Jag visste att det skulle bli stentufft!
Vi hade fått Anne Köhn. Jag har aldrig haft henne tidigare och efter att ha suttit och sett hennes bedömningar av Birma och Maine Coon så förstod jag att hon var Danmarks motsvarighet på Hannah Jensen. En mycket påläst, hård men rättvis domare som drog ett & annat cert.

Zvezdan & Yvonne var också på plats, det var ett kärt återseende!
Då Sweet fortfarande har kvar en del av ulligheten i pälsen så visade Yvonne mig hennes kam som bestod av 3 knivliknande tänder. Vi började processen, hon höll Sweet & jag skar. Och ni kan tro att det försvann päls. Det låg stora tussar överallt på golvet. Birmautställaren mitt emot undrade om jag inte åtminstone skulle spara någon päls alls?! Men det fick bära eller brista, men jag skulle nog inte rekommendera att göra det PÅ utställningen fler gånger, är man inte nervös innan så blir man i alla fall ;)
Dorthe dök upp i sista stund efter en välförtjänt födelsedagsfest några timmar tidigare ;) Med ett smil säger hon när jag möter henne; 'Du har fået konkurrence idag. 'Jo, tack - jag vet! Och jag behöver hjälp!' Vi gick till Petsilk-monitorn & de sa att vi gjorde helt rätt, vi skulle bara kämpa vidare. Nåja, vi skar ytterligare igenom pälsen och resultatet blev faktiskt mycket bra, bättre än jag kunnat föreställa mig. Zvezdan avslutade med några Silk-droppar (Mirakeldroppar som Yvonne säger ;)). Voíla!

SiempreAmar-honan var först uppe & Anne gillade det hon såg. Hon fick en mycket bra bedömning med nästan bara lovord! Min puls steg mer & mer. Då var det Sweets tur. Och Anne hade mycket positvt att säga om henne. 'En härlig kropp & en excellent benstomme.' Men framför allt gillade hon hennes huvud, tyckte att hon hade väldigt bra topp, excellenta kinder & flott haka. Men hon önskade en aning mer böj i profilen. Men framför allt berömde hon öronplaceringen samt storleken på öronen (yes). Och hör & häpna; Anne kunde inte nog berömma hennes aboluta fantastiska pälskvalité, hon drog med händerna igenom den flera gånger fram & tillbaka & sa: 'Vilken Supershowkondition, helt fantastisk!' Jag höll på att tappa hakan, vände mig om till Yvonne & Dorthe som log med hela ansiktet.
Då var det dags för Anne att välja vem som skulle bli Ex1. Hon tittade, kände & funderade länge.
Under tiden fick Sweet tusen ben. Hon hade tröttnat på att bli bedömd...
Anne gillade uttrycket mer på SiempreAmar-honan men helhetsmässigt gillade hon Sweet bättre så det blev också henne slutgiltiga val! Ojojoj, vad matte blev glad! Och stolt!! Mattes egen lilla flicka! Tack för gratulationerna än en gång!
Inför Nomineringen var det inte mindre än 6 ungdjur. Sweet, 2st Maine Cooner, 2st birmor & 1 sibirisk katt. Hon gick igenom alla 6 & på alla fanns det något hon önskade bättre förutom på Maine Coonen som i hennes ögon var perfekt. Stort Grattis till uppfödare & ägaren!!
Jag var mer än nöjd!
Vi passade sedan på att äta en välbehövlig lunch och stämningen var på topp. Det hade gått bra för alla, de hade fått sina cert & finfina bedömnigar. Ulrikas Lillis blev t.o.m både BIV & NOM precis som Dorthes lilla Jackie-tjej.
Best In Show-ungdjur blev Susan's blå bicolor hane på Big Bang. Underbart söt! Grattis!!
Inte förrän strax innan 19 fick vi lämna utställningen, trötta men glada efter en väldigt trevlig dag!!

Nu dröjer det nog till Sydkattens utställning i april (om inte Zvezdan lyckas att övertala mig att komma till Herlev i mars). Men till Malmö har jag anmält 4 katter, spännande! Mason ska komma ut & visa upp sig för första gången, äntligen!